Zlatan Ibrahimovic är världens bäste fotbollsspelare som inte heter Christiano Ronaldo eller Leo Messi i sin generation. Det här vet Zlatan mycket väl om, och jag tror också att han har accepterat det. De flesta som kan fotboll skriver nog under på att topplistan ser ut på något liknande sätt, eller i alla fall att Zlatan inte är nummer ett eller nummer två. Om han är nummer tre kan sedan diskuteras. Vad många tycker är mer oklart är vad Malmös en gång i tiden store son sysslar med numera, rent kommersiellt. Reklamkampanjer, affärsprojekt, Hammarby-affären, Bethard-kopplingen. Mediautspelen. Listan kan göras lång, och man skulle kunna argumentera för att Zlatans omdöme grumlas allt mer ju längre in på hans karriärs höst vi kommer. Det finns dock ett narrativ som helt och fullt skulle förklara allt han gjort och gör: avtrycket. Enligt någon sorts alternativ till principen 'Om du inte kan bli älskad vill du bli fruktad, om du inte kan bli fruktad vill du bli hatad' kan vi leka ...