Nya episoder

Jag brukar beskriva mig själv som en etta- eller nolla-människa. Av eller på. För mig finns det i princip inga mellanlägen. När jag gör något gör jag det fullt ut, och i mångas ögon kanske till och med lite för mycket. Det här är anledningen till att jag ofta blir bra på saker jag tycker är roligt, som till exempel ett jobb. Att jag läser in mig extremt mycket på saker som fascinerar mig. Men också att jag dragit på mig ett rätt digert alkoholmissbruk över åren. Gör jag något roligt tycker jag i allmänhet att det är det bästa som finns, och vill inte göra något annat.  Gör jag något kul vill jag berätta om det. Börjar jag med något nytt spammar jag sönder sociala medier med det.  Det här går igen i relationer, både kärleksrelationer och vänskapsrelationer. Jag är en passionerad vän, och vill umgås mycket nya bekantskaper. Jag vill prata mycket, fråga mycket, berätta mycket. Till detta har jag ibland svårt att läsa mellan raderna eller känna in "lagom".  Detta gör att jag ...

Jag postar en helvetes massa selfies i mina sociala medier. Guilty as charged. Varför? För att jag A) för första gången i mitt liv är rätt nöjd med hur jag ser ut, och B) har ett bekräftelsebehov. Precis som för alla andra som lägger ut selfies, poddar eller bloggar. Jag följer dessutom en del människor på framför allt Instagram och Twitter som lägger klart fler selfies än mig. Jag ska tala om problemet med det: Ingenting. Noll och fimp. Problemet ligger enkom hos den som har problem med det. Skulle jag ha ett problem med någons innehåll på sociala medier, och det inte bryter mot några lagar, finns det ett otroligt enkelt sätt att hantera det: Ta inte till dig innehållet. Sluta följa.  En gammal jobbarkompis hörde av sig till mig i somras (för första gången på tio år), för att påpeka att han tyckte att mina sociala medier var väl egocentrerade. Han har helt rätt. Om han har ett problem med det så är det bara att avfölja. I det här fallet gjorde jag det emellertid lätt för honom - j...