Det är vår 2010 och jag sitter på en ännu en tråkig flygning hem från ett jobb. ”Tjena, Valter” säger den unge killen bredvid mig på bred norrländska, när planet lyft. Han säger att jag säkert inte känner igen honom, men att han varit ned på turneringen med några vänner och att han också är aktiv på pokerforum. De två timmarna förflyter snabbt i det trevliga sällskapet och vi avhandlar vem är vem i pokervärlden, den eventuella framtida lösningen av pokern som spelteoretiskt problem och upp- och nedsidor med pokerforum. Han är full av tankar och åsikter. Under 2010 och 2011 korsas våra vägar flera gånger såväl ute på touren som på de internetkanaler som är en stor del av mitt jobb, och han blir en av de människor som gör mitt jobb så mycket roligare. Det här är ett yrke som bygger på relationen till andra, korten är faktiskt sekundära trots att de är navet i den här branschen. Parallellt lyfts han upprepade gånger fram som en av de som verkligen – jag menar verkligen! – förstod sp...